I den västliga kyrkan bestämdes år 1334 att söndagen efter pingst skulle firas med tanke på den heliga Treenigheten. Högtidens lyfter fram läran om Guds treenighet. Heliga trefaldighets dag är också trosbekännelsens söndag. I ortodoxa kyrkan kallas pingsten för Heliga Treenighetens dag.
Bibelns texter talar om Guds hemliga väsen som övergår allt mänskligt förstånd. Gud är en, men han har uppenbarat sig för människorna som Fader, Son och helig Ande. Gud verkar som Skapare, Försonare och Livgivare. Tron närmar sig inte Guds väsen ur ett vetenskapligt perspektiv, utan som förundran, lovprisning och förkunnande av Gud storhet och nåd.
I västkyrkan inleds efter heliga Trefaldighetsdagen en period i kyrkoåret med mindre och färre högtider. Trefaldighetssöndagen hör till de 24 viktigaste liturgiska högtiderna i katolska kyrkan.
