St Lars, eller helige Laurentius, verkade som diakon i den romerska kyrkan under det tredje århundradet och led martyrdöden under kejsar Valerianus förföljelser den 10 augusti 258. Han hade fått i uppdrag att föra församlingens egendom till kejsaren. Istället delade han ut den till de fattiga och förde fram dem inför kejsaren och sade att dessa är kyrkans riktiga skatt. Laurentius piskades och placerades sedan på ett halster för att brännas till döds. Det berättas att han höll sig fast och lugn mitt under plågorna, till och med att han hånade sina bödlar och bad dem vända på honom så att han skulle stekas jämnt på båda sidor.
Laurentius var ett av de mest kända helgonen under medeltiden. I vårt land är flera kyrkor uppkallade efter honom, St Lars kyrka (fi. Pyhän Laurin kirkko) finns i bland annat Lojo, Vanda och Janakkala.
