Lövhyddohögtiden Sukkot är en av de tre så kallade vallfartshögtiderna. Sukkot firas sju dagar i Israel och åtta dagar utanför landet. Dessa högtider påminner var och en på sitt eget sätt om Israels barns ökenvandring eller Exodus efter befrielsen från slaveriet i Egypten för ca 3400 år sedan. Senare, under templets tid för ca 3000 år sedan, strävade varje jude att besöka templet under var och en av dessa helger. De två andra vallfartshögtiderna är den judiska påsken, Pesach, och veckofesten Shavuot, vilka båda infaller under våren. Alla dessa högtider nämns i Toran.
Till Sukkot-högtiden hör byggandet av en lövhydda (sukka). Den påminner om de tillfälliga hyddor som israeliterna bodde i under ökenvandringen. Men Sukkot-högtiden har egentligen två betydelser. Vid sidan av vallfartstemat är den också en skördefest. Högtiden infaller i samband med att man samlar in höstens skörd, vilket reflekteras i det hebreiska namnet hag ha-asif eller skördefesten. Förutom byggandet av en lövhydda hör välsignandet av ett knippe växter (en citrusfrukt, etrog, en palmkvist lulav, en pilkvist avarah och myrten hadass) till symbolerna för sukkot. Samtidigt som man välsignar de här fyra växterna, välsignar man också årets skörd.
Vid sidan av Pesach är Sukkot en av den judiska traditionens längre högtider och räcker i åtta dagar. Den följande dagen efter Sukkot kallas Shemini atseret, den åttonde dagen av den heliga sammankomsten (utanför Israel är det den nionde dagen). Den här högtiden betonar skördeaspekten i Sukkot eftersom man från den dagen lägger till de dagliga bönerna en extra bön att Gud ska låta det regna tillräckligt ända fram till påsken på våren.
