/Pesach – den judiska påsken (15 dagen i månaden Nisan)

Pesach – den judiska påsken (15 dagen i månaden Nisan)



Pesach är den judiska påsken och en av de tre så kallade vallfartshögtiderna som alla firas till minne av Israels barns ökenvandring efter befrielsen från slaveriet i Egypten. Senare under templets tid hörde det till att alla judar i mån av möjlighet skulle delta i templets gudstjänst i Jerusalem under varje vallfärdshögtid. De två andra vallfartshögtiderna är veckofesten Shavuot och lövhyddohögtiden Sukkot.
Liksom många andra judiska högtider har firandet av Pesach fler än en betydelse. Det viktigaste är att fira befrielsen från slaveriet i Egypten. Namnet kommer från det hebreiska ordet pasach som betyder att gå förbi. När den tionde plågan drabbade Egypten skonades de judiska hemmen.
Högtiden kallas också det osyrade brödets högtid. När judarna brådskande flydde från Egypten hann de inte låta degen till brödet jäsa. Till minnet av detta äts ett speciellt osyrat bröd, matsa, alla de åtta dagarna under högtiden (Pesach är en dag kortate i Israel liksom Sukkot). Den första kvällen under Pesach är det sed att samlas till en festmåltid Pesach Seder då man läser hela Pesachberättelsen. Berättelsen läses ur en bok som kallas Haggadah.
Den andra betydelsen av Pesach rör jordbruket. Under tiden för högtiden skördades vårens kornskörd. Sju veckor senare räknade man att veteskörden var mogen. Denna tidsperiod kallas omer och den inleds andra dagen under Pesach.

2022-11-23T12:22:04+02:00