/’Arafa(t)dagen, pilgrimsvandringsdagen, 9:e dhul hijja

’Arafa(t)dagen, pilgrimsvandringsdagen, 9:e dhul hijja



Pilgrimsvandringen är den sista av de fem pelarna inom islam. De övriga pelarna är trosbekännelsen, bönen, allmosor och fasta. Dhul hijja infaller i den 12:e månaden av den muslimska kalendern. Alla muslimer som har ekonomisk möjlighet och vars hälsa det tillåter är förpliktade att en gång i livet göra en pilgrimsresa till Mecka (hajji). Mecka är profeten Muhammeds födelsestad. I mitten av den heliga moskén finns en kubformad sten, Kaba, som symboliser Guds enhet. Under hajji vandrar man runt Kaba sju gånger motsols (tawaf). Kaba anger också i vilken muslimer vänder sig för att be. Under hajji vandrar man också sju gånger mellan kullarna Safa’ och Marwa (sa’i). Så minns man profeten Ismails mor Hajaria, som sökte vatten till sin son mellan dessa kullar. Hon fann sedan källan Zamzam, som ger vatten ännu idag.
Årligen företar ca 2.5 miljoner pilgrimsvandringen, hajji. Det är det största årliga fredsevenemanget. Muslimer från olika länder på jorden och från olika samhällsklasser möts i Mecka som ett svar på Guds kallelse. De klär sig anspråkslöst. Männen har en vit ihram, som består av två tygstycken. Hajj stärker samhörigheten och känslan jämlikhet, både broderskap och systerskap. När en muslim har gjort en hajji med ödmjukt sinne får han syndernas förlåtelse av Gud.
Pilgrimsvandringen börja den åttonde dagen i månaden dhul hijja och kulminerar den nionde dagen. Då är alla pilgrimer samlade på Arafatslätten nära Mecka. Där ber man på eftermiddagen fram till solnedgången. Pilgrimsvandringen avslutas 12 eller 13 i dagen i dhul hijja. Också andra än pilgrimer fastar under Arafatdagen. Den är efter fastedagen Ramadan den bästa dagen att fasta.

2020-04-30T12:25:02+00:00