Hanukka är en rabbinsk högtid. Händelserna bakom Hanukka inträffade år 175 före vår tideräknings början då den grekiske härskaren Antiokus IV blev kung över Judéen. Han var en grekisk härskare som regerade från Syrien och han ville att hela hans kungadöme skulle vara grekiskt. Därför tvingade han alla medborgare, inklusive judarna, att tillbe grekiska gudar. Som kronan på verket gjorde Antiokus Jerusalems tempel till en plats där grekiska gudar tillbads. Judarna reste sig i protest mot ockupationsmakten men det tog tio år innan den syriska armén drivits ut ur Jerusalem och man kunde återinviga templet till dess ursprungliga syfte.
Enligt den judiska traditionen skall ljusen alltid vara tända i den sjuarmade ljusstaken, menoran, i templet. Menoran är numera även Israels statsvapen. Men under ockupationen hade ljusstaken släckts och endast en liten kanna välsignad olja fanns kvar i templet. På Hanukka inträffade dock ett under och den lilla mängden olja räckte till att hålla ljusen brinnande under åtta dagar tills man skaffat mera olja.
Firandet av Hanukka sker oftast i hemmet där man tänder ljusen i den speciella nioarmade ljusstaken, Hanukia. Första dagen tänds ett hjälpljus (shamash) och ett ljus och man tänder först shamash-ljuset och med hjälp av det det första ljuset. För att påminnas om undret som bara blir större tänds ett nytt ljus varje dag tills alla åtta ljusen i ljusstaken lyser upp huset den sista dagen av högtiden.
