Islam innehåller fem så kallade religiösa pelare. Fastan är den fjäde pelaren. Andra pelare är trosbekännelsen, bönen, allmosor och pilgrimsvandringen. Ramadan är den nionde månaden i islam. Som alla andra månader inleds också Ramadan när månskäran börjar synas på himlen. Månaden räcker 29-30 dagar och den avslutas när nymånen inleds.
Under Ramadan fastar muslimer från gryningen till solnedgången. Innan gryningen är det viktigt att äta så att man orkar fasta. Under fastedagen varken äter eller dricker man. Efter solnedgången brukar man äta först dadlar, ofta ett udda antal, och dricka vatten eller mjölk. Dadlarna höjer snabbt blodsockerhalten. Därefter ber man den nästsista av dagens fem böner, maghrib. Bönen är viktig också för magen, eftersom magen vänjer sig vid att ta emot mat efter fastedagen när den fått dadlar och vätska. Efter bönen äts den egentliga måltiden, iftar, som betyder brytandet av fastan. Fastan bryts alltså av ätandet. Kvällarna under fastemånaden är fester och särskilt gäster bjuds på en festmåltid. Det är varken hälsosamt eller meningen att man ska äta alltför mycket efter fastedagen.
Under Ramadan strävar man efter att undvika alla laster och dåliga vanor och avsäga sig kroppens behov under dagen. Målet med fastan är att lära sig uthållighet och tålamod och bli stärkt i tron. Fastan renar själen och kroppen. Fastan hjälper oss också att förstå fattiga och hungriga och ha medkänsla med dem.
Uppmaningen till fasta gäller friska muslimer som passerat puberteten fysiskt och psykiskt. Gamla fastar inte, istället ger de allmosor till de fattiga. Inte heller sjuka personer, gravida eller ammande mödrar fastar under Ramadan, istället fastar de motsvarande tid senare.
Under Ramadan läses ur Koranen. Många läser Koranen i sin helhet, flera gånger till och med. På kvällarna under Ramadan hålls gemensamma bönestunder, tarawih, i moskéerna. Tarawih kan också bes hemma. Ramadan kallas också Koranens månad som innehåller Koranens natt.
