Av alla judiska högtider är veckans vilodag, sabbaten, den viktigaste. Sabbaten är den enda högtiden som omnämns i de tio budorden. Trots att sabbaten enligt den finländska veckokalendern infaller på lördag inleds sabbatsfirandet redan på fredag kväll. Det beror på att dygnet byts vid solnedgången enligt den judiska kalendern. I Toran beskrivs ingången till det nya dygnet med orden: Det blev kväll och det blev morgon. Detsamma gäller alla judiska högtider.
I de tio budorden uppmanas judarna att helga veckans sjunde dag som en Herrens sabbat, en påminnelse om att också Gud vilade efter sitt skapelsearbete. Således ska en jude avhålla sig från allt arbete på sabbaten. Gemensamt för alla förbjudna göromål är att de förutsätter kunnande, färdigheter eller ibruktagande av naturlagarna.
Sabbatsfirandet fördelas mellan synagogan och hemmet. Hemma tänds och välsignas sabbatsljusen strax innan solnedgången. Själva sabbaten tas emot i synagogan, men firandet sker hemma med familjen där man äter en festmåltid. Veckans viktigaste gudstjänst hålls varje lördagsmorgon i synagogan. Höjdpunkten är reciterandet av veckans text ur Toran samt välsignelserna över veckans text.